Om någon blir bortvald efter anställningsintervjun på grund av att hen har gravidmage, rullstol eller utländskt efternamn är det ett brott mot diskrimineringslagen och exempel på direkt diskriminering. Detta är självklart och uppenbart för de flesta. Men även så kallad indirekt diskriminering när någon missgynnas på grund av det finns uppsatta bestämmelser (utan berättigat syfte) kring till exempel mycket god kunskap i svenska är olagligt.
Trakasserier och sexuella trakasserier är också en form av diskriminering. Observera att det är personen som blivit utsatt som avgör vad som är oönskat och kränkande beteende. Den drabbade har tolkningsföreträde. Att detta är ett utbrett fenomen på arbetsplatser visar inte minst den senaste tidens många vittnesmålen med hashtag #Metoo.
Det räcker inte med ett gott hjärta och ett sunt förnuft för att vara säker på att du inte bryter mot Diskrimineringslagen. Det krävs också kunskap och insikt i vad som är diskriminering. Numera är även bristande tillgänglighet diskriminering och DO har i ett fall stämt en stor myndighet efter att en kvinna med synnedsättning försökt göra en ansökan på myndighetens hemsida. Detta visade sig vara omöjligt med en så kallad skärmläsare (ett hjälpmedel som med syntetiskt tal presenterar innehållet på en hemsida). Eftersom myndigheten inte vidtagit skäliga åtgärder för att lösa problemet anser DO att kvinnan har utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
Det finns krav i lagstiftningen på aktiva åtgärder för att undvika bristande tillgänglighet. Det krävs långsiktiga och innovativa strategier för att i grunden utveckla våra arbetsplatser så att fler människor kan jobba och bidra med sin kompetens.
Akademikerförbundet SSR, Randstad, Vasakronan, Funktionsrätt Sverige, Sveriges företagshälsor samt ett antal kommuner har initierat ett projekt som snart ska sjösättas med målet att skapa universellt utformade arbetsplatser där olikheter ryms och tas tillvara. Det handlar om att flytta fokus från enskilda, ofta stigmatiserande, handikappanpassningar till skapandet av inkluderande arbetsplatser där arbetsmiljön utformats med hänsyn till våra olika funktionsvariationer redan från början.
Underskatta inte heller betydelsen av en genomtänkt begreppsanvändning. Det vi ser och hör varje dag spelar en stor roll i utvecklandet av normer. Det är till exempel lätt att få fler att känna sig inkluderade genom att ha ett mångfaldsperspektiv när man väljer bilder till en presentation och förbereder en föreläsning. När en föredragshållare uteslutande använder pronomenet han i sina exempel känner jag mig bortglömd och osedd även om det säkert inte var meningen.
Universellt utformade arbetsplatser bygger på att lokaler och verksamheter utformas utifrån att olikheter värdesätts och fler som står utanför kan välkomnas in. Förutom den fysiska utformningen handlar det också om den psykosociala arbetsmiljön och vikten av ett tydligt ledarskap som värdesätter delaktighet och inkludering. Det krävs också nytänkande kring den strategiska kompetensförsörjningen för att kunna ta tillvara på den potential som finns hos till exempel personer med funktionsnedsättningar och utrikesfödda med begränsade kunskaper i svenska.
På en universellt utformad arbetsplats är riskerna för att jag omedvetet ska diskriminera någon, eller omedvetet bli diskriminerad, mindre. En sådan arbetsgivare är en attraktiv arbetsgivare för alla oavsett om man tillhör en utsatt grupp eller inte.
Anna Smids
Public key account manager, Randstad
Så här definieras bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen:
Att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till:
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse
