Varmt välkommen att bli medlem i nätverket IT-upphandlare. Vi blandar föreläsningar med diskussioner och du är själv med och påverkar vilka ämnen och föreläsare vi tar upp på träffarna.

• 6 träffar per år
• Varje träff är ca 2,5 h lång, vanligtvis kl. 13.00-15.30
• Du deltar digitalt på distans
• Max 50 medlemmar
• Deltagaravgiften är 7 450 kr ex moms för 2026

Våra bokningsvillkor hittar du här.

PSST! Vill du testa nätverket innan du bokar? Då finns det möjlighet att vara med på nästa träff i mån av plats. Kontakta maria@upphandling24.se för bokning av prova på-träff.

Behovsdriven innovativ upphandling – att skapa en lösning tillsammans
Enligt EU:s nya tillgänglighetsdirektiv ska digitala produkter och tjänster göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I Karlstad kommun har man gjort flera innovativa upphandlingar av digitala tjänster genom Demand Acceleration, en behovsdriven metodik där man tar fram en lösning tillsammans med leverantör. Karin Frejsjö på Karlstad kommun och Lucas Olsson på We know IT berättar om arbetet med att ta fram “Öppna staden”, en app som ska underlätta för personer med kognitiva utmaningar att ta del av stadens utbud. Ta del av lärdomar från bådas perspektiv gällande upphandlingsprocess, finansieringsmodell och samutveckling av en lösning som skapar en mer tillgänglig och inkluderande vardag för personer med kognitiva utmaningar. Vi hör även hur man genomförde användbarhetstester för denna målgrupp.
Karin Frejsjö, upphandlingsledare, Vård och omsorgsförvaltningen, Karlstad kommun
Lucas Olsson, project manager, We know it

Tisdag 27 januari kl. 13.00-15.30
Tema: Behovsdriven innovationsupphandling – att utveckla en app tillsammans med leverantör

Torsdag 19 mars
Tema meddelas inom kort

Tisdag 19 maj
Tema meddelas inom kort.

Vid varje träff läggs stort fokus på diskussioner och erfarenhetsutbyten men vi har också stöttning av föreläsare – oftast med lång praktisk erfarenhet – inom olika områden. Innehållet i träffarna anpassas utifrån medlemmarnas önskemål.

• Innovationsupphandling och innovationspartnerskap
• Ny rättspraxis – tolkning och praktik
• Dialog och förhandlat förfarande
• Kategoristyrning av IT-inköp
• Öppen källkod, hur och varför
• Utvärderingsmodeller

Ändringar i ingångna avtal – upphandlarmissen som hamnade i EU-domstolen
Vad kan man ändra i ett ingånget avtal utan att det anses förändra ett avtals övergripande karaktär? Det har varit frågan i ett uppmärksammat svenskt rättsfall som nu verkar ha fått mer klarhet genom ett förhandsavgörande i EU-domstolen. B3:s experter Ludvig och Sofia redogör för hur detta öppnar upp för mer flexibilitet i avtalen, och vi träffar också upphandlaren, vars enkla miss ledde hela vägen till EU-domstolen. Eftersom detta är den sista träffen med B3 som partner kommer den andra halvan ägnas åt att summera Ludvig och Sofias tid i nätverket med nedslag på några av de teman och lärdomar som har dragits från dem. 
Vår partner i nätverket – B3 Upphandling – med experterna på IT-upphandling Sofia Forsman Ekman och Ludvig Prebner håller i träffen, som också gästas av Sofie Krig, upphandlingskonsult, B3 Upphandling.

Vad kan vi vinna på att ha IT-infrastruktur som kod?
Denna träff kommer vi att lyfta temat Infrastructure as Code (IaC) – det vill säga hur kod kan användas för att automatisera och hantera IT-infrastruktur, och bland annat underlätta versionshantering och minska risken för mänskliga fel. Ämnet är fortfarande under utforskning, och samtalet kommer att handla om både teknik och upphandling.
Vi kommer även gå igenom centrala begrepp som är bra att känna till när man står inför att upphandla IT-drift – för att underlätta dialogen mellan teknik, verksamhet och inköp.
Vår partner i nätverket – B3 Upphandling – med experterna på IT-upphandling Sofia Forsman Ekman och Ludvig Prebner håller i träffen.

Konkurrenspräglad dialog del 2 – Ett lyckat exempel från Malmö stad
Konkurrenspräglad dialog är ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten för en dialog med utvalda leverantörer för att identifiera och definiera hur den upphandlande enhetens behov bäst ska tillgodoses.
När Malmö stad behövde en ny utbildningsplattform för 30.000 användare genomförde Richard Bau och hans kollegor en komplex upphandling med stort fokus på att bedöma användbarheten. Resultatet prisades sedan som årets främsta offentliga upphandling.
Under denna träff delar Richard med sig av hur de steg för steg genom god dialog kunde säkra önskad kvalitet. Du får tips kring var i processen det är värt att lägga extra arbete och engagemang, -tid som du senare kan ta igen vid implementeringen. Hur bedömningen av användbarheten genomfördes i praktiken kommer också att gås igenom; över 60 personer deltog i utvärderingen som bestod av systemvisningar, självtester och inskickade videofilmer.
Richard Bau, upphandlare, inköpsområde IT, Malmö stad

Konkurrenspräglad dialog del 1: Grunderna
Konkurrenspräglad dialog är ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten för en dialog med utvalda leverantörer för att identifiera och definiera hur den upphandlande enhetens behov bäst ska tillgodoses, innan ett slutligt anbud lämnas in. Det slutgiltiga anbudet lämnas in efter att dialogen är avslutad. Konkurrenspräglad dialog är ett bra förfarande att använda sig av för den upphandlande organisationen när de i stort känner till vilket slutresultat de önskar, men som de inte kan fastställa i förväg hur det ska uppnås på bästa sätt. På nästa träff, i september, kommer vi få ta del av ett konkret exempel på en prisad upphandling genomförd med konkurrenspräglad dialog.
Vår partner i nätverket – B3 Upphandling – med experten på IT-upphandling Sofia Forsman Ekman håller i träffen.

Hållbarhetskrav i IT-upphandling
Hur kan grundläggande rättigheter för arbetstagare och arbetsrättsliga villkor beaktas i en förstudie inför upphandling? Och hur kan krav och villkor rörande grundläggande rättigheter för arbetstagare, antidiskriminering, klimatpåverkan och hållbarhetsintyg se ut i IT-upphandling? Det får vi veta mer om under den här träffen som också beskriver hur hållbarhetskrav kan kontrolleras och följas upp genom uppföljning, revision och med e-tjänster som verktyg.
William Friberg, uppföljningsjurist, Statens inköpscentral, Kammarkollegiet.

Användbarhet som tilldelningskriterium  – varför och hur
När användarperspektivet tas med i en upphandling blir såväl beställare som användare oftast nöjda med slutresultatet. Men att ställa krav på och utvärdera användbarhet är inte helt lätt och utan konkreta verktyg finns risk för överprövning av missnöjda leverantörer. Utifrån en konkret IT-upphandling går vi igenom fördelarna med användbarhet som kriterium. Vi ser till vad kravspecifikationen bör innehålla samt hur man kan komma fram till en lämplig definition av själva begreppet. Slutligen tar vi del av två konkreta utvärderingsmodeller som visat sig framgångsrika när det kommer till att bedöma användbarheten för ett IT-system.
Jimmy Spicer, upphandlingskonsult, Sidecore AB

En fördjupning i ÄTA-arbeten
Vad som ingår i en entreprenörs ursprungliga åtagande och vad som ska ersättas som ett ÄTA-arbete är en av de vanligaste tvistefrågorna i entreprenader. Under denna träff fördjupar vi oss i skillnader mellan ÄTA-arbeten och likställda ÄTA-arbeten, hur ett arbete ska klassificeras och ersättas, och hur du på beställarsidan kan agera när entreprenör gör anspråk på någon form av ÄTA-arbete. Vi diskuterar även kontraktsarbeten, formkrav, undantag samt hur bestämmelserna om ÄTA fungerar ihop med bestämmelserna om ändring av kontrakt i 16 kap LUF respektive 17 kap LOU.
Christoffer Löfquist, advokat, Foyen Advokatfirma

Komplexa upphandlingar för utbyggd tunnelbana
Region Stockholm är mitt i en historisk satsning på att bygga ut tunnelbanan med 30 km nya spår, 18 stationer och två nya depåer – den största utbyggnaden på över 50 år. Under denna träff tar vi del av hur förvaltningen arbetar med dessa komplexa och utmanande entreprenadupphandlingar. Vad har fungerat? Vad har varit svårt? Och vilka lärdomar har man dragit hittills? 
Ta del av framgångsfaktorer i entreprenadkontrakten, så som val av kommersiella villkor och arbetssätt, och reflektioner över hur dessa påverkar det fortsatta arbetet och utvecklingen av kommande kontrakt.
Iveta Sandström, enhetschef upphandling och Julia Tavaststjerna, chefsjurist,
Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, Region Stockholm.

Projekttävlingar och upphandling av arkitekttjänster. 
Sju av tio som har använt projekttävling som upphandlingsförfarande av arkitekttjänster är positiva till att göra det igen enligt en undersökning som fack- och intresseorganisationen Sveriges Arkitekter har genomfört. Som främsta skäl anges möjligheten att tidigt i projektet kunna syna viktiga aspekter som hållbarhet, ekonomi och genomförbarhet. Under denna träff går vi igenom vad du som entreprenadupphandlare kan tänka på för att lyckas med en projekttävling. Vi diskuterar även andra upphandlingsförfaranden av arkitekttjänster och hur du kan tänka när det gäller till exempel urvalskriterier och olika typer av avtal.
Katarina O Cofaigh, senior rådgivare och upphandlingsstrateg, Sveriges Arkitekter

Entreprenad med återbrukat material
För fem år sedan började Familjebostäder i Göteborg undersöka möjligheten att återbruka material vid ombyggnationer av objekt i det egna beståndet. Idag har man en modell och flera verktyg som stödjer arbetet att upphandla återbrukat med bland annat handlingsplan, checklistor, klimatberäkning och samarbete kring ett AI-stöd. Utifrån konkreta projekt tar vi del av vad som krävs av kunskap och samarbete i löpande dialog med leverantörer och projektörer, vilken typ av entreprenad som lämpar sig bäst, vilka hinder man mött på vägen och hur man tänker sig att gå vidare.
Josephina Wilson Projektutvecklare, Arkitekt SAR/MSA, Familjebostäder Göteborg.

Kvalificeringskrav – ett användbart verktyg
Det har blivit allt viktigare att kunna sålla bort leverantörer som inte sköter sig, inte har erfarenhet nog eller tillräcklig ekonomisk kapacitet att utföra ett visst uppdrag. I arbetet med att få bort oseriösa leverantörer kan kvalificeringskrav utgöra ett viktigt komplement till de uteslutningsgrunder man vanligen använder sig av. Under det här passet går vi igenom vad lagen säger om vilka krav man får ställa på ekonomisk och teknisk/yrkesmässig kapacitet och knyta det till praxis. Vi kommer också hinna prata om konsekvenserna av Konkurrensverkets analys av ÄTA-reglerna och andra mer allmänna frågor som rör upphandlingsjuridik.
Sara-Li Olovsson och Erik Edström, advokater vid Upp Advokatbyrå.

Dilemman och möjliga lösningar
Under den här träffen kommer vi att utgå från olika dilemman som ni som entreprenadupphandlare ställs inför. Sådana ni har och sådana ni har erfarenhet av att tackla och vi har redan fått in många förslag från er i nätverket! Än är det dock inte för sent att mejla in nya idéer om sådant ni vill diskutera.
Under träffen drar vi nytta av den kompetens som finns i nätverket för att i mindre grupper dela med oss av problem, utmaningar och dilemman och med hjälp av samlad erfarenhet diskutera möjliga utvägar och lösningar. Vi ordnar ett upplägg som gör det möjligt att diskutera upp till tre olika dilemman i olika grupper.

Gemensamt arbetssätt hanterar leverantörer som inte följer avtalen
Ett brett samarbete mellan flera regioner har lett till ett gemensamt arbetssätt för att hantera leverantörsrelaterade avvikelser. Under den här träffen får vi veta mer om resultat: regionernas gemensamma eskaleringstrappa som består av flera steg. Vi tar del av förutsättningar och bakgrund, hur samverkan går till, vad de olika stegen innebär och vad som sker vid upptäckta avvikelser. Vi får också konkreta exempel på hur eskaleringstrappan hittills har fungerat i praktiken. 
Ingemar Sesevic, enhetschef Västra Götalandsregionen samt ansvarig för samverkan för nationell eskaleringstrappa och Patrick Söderström, inköpsstrateg Region Gotland

Utrusta för framtiden
2030 ska ett nytt akutsjukhus i Västerås stå klart. Samtidigt med byggnadsinvesteringar på flera miljarder ska avancerad medicinteknik upphandlas, utrustning som förväntas klara prestanda som efterfrågas i framtiden. Vi tar del av förarbete med marknadsdialog och RFI:er, diskussioner kring tilldelningskriterier med för- och nackdelar kopplat till olika upphandlingsförfaranden såsom förhandlat förfarande och öppet förfarande. Vi ser till funktionskrav kontra detaljkrav och hur dessa kan definieras och användas på ett adekvat sätt. Dessutom får vi höra hur upphandlare och projektledning tänker kring risker och utmaningar, nu och framöver.
Johan Lundin, strategisk inköpare, Region Sörmland och Region Västmanland.

Avtalsuppföljning i Solna
Sedan 2017 arbetar man strukturerat med avtalsuppföljning av ramavtal och driftavtal på Tekniska förvaltningen i Solna Stad. Förvaltningens två avtalscontrollers ingår i referensgrupper och finns med i diskussionerna kring kravställning vid nya upphandlingar.
De deltar även i uppstartsmöten med leverantörer vilket ger en bra grund att stå på för uppföljningsarbetet. Under den här träffen får vi höra mer om hur arbetet går till med kontrakts- och avtalsmöten, självdeklarationsblanketter och pilotprojekt för särskild uppföljning med KMA-möten där man ser till kvalitet, miljö och arbetsrättsliga villkor. 
Nikolaos Dimitriados, avtalscontroller, Solna Stad

Senaste praxis inom entreprenadrätt
Den här träffen syftar till att skapa fördjupad förståelse för domstolarnas resonemang i olika entreprenadrättsliga frågor samt tolkning av standardavtalen. Vi utgår från några intressanta och aktuella domstolsavgöranden och kommer bland annat att titta närmare på vad som gäller för väsentlighetskravet vid fel under ansvarstid samt ansvar för tredjemansskada.
Hanna Trygg är advokat vid CMS Wistrand Advokatbyrå med entreprenadupphandlingar som specialitet

Fallgropar och misstag
Som entreprenadupphandlare kan det vara svårt att avgöra hur man bör agera utan att hamna på tvärs med regelverk och föreskrifter som exempelvis AMA AF och lagstiftning i enlighet med LOU och LUF. Under den här träffen går vi igenom några områden där det kan vara lätt att hamna fel. Vi utgår från konkreta exempel på missförstånd och misstag som kan uppstå i förhållande till bland annat arbetsmiljöansvar, totalentreprenader och intervjuer i upphandlingssammanhang. Vad du kan och inte kan göra med förslag på hur du bör göra. Förbered gärna frågor med egna exempel på tillfällen där du varit tveksam till hur du bäst bör agera.
Jakob Waldersten är jurist med lång erfarenhet av entreprenadrätt och offentlig upphandling. Idag driver han Waldersten Juridiska.

Dialog för tydliga krav på kvalitet 
I Luleå har väl förberedda leverantörsdialoger lett till tydliga underlag och konkreta förbättringar av det löpande reparations- och underhållsarbetet för kommunens fastigheter. 
Dessutom  använder man sig av en särskild kvalitetsutvärderingsmodell som bland annat premierar miljö- och jämställdhetsarbete. Vi tar del av hur dialogmöten och uppföljningsmöten går till och vad dialogen lett till rent konkret för kravställning, avtalsformuleringar och faktiskt leverans. Dessutom får vi veta hur man kan gå snäppet längre i krav som rör miljö och jämställdhet utan att riskera att bli utan anbud.
Erika Kers, upphandlare inköp, Luleå kommun

Uppföljning och kontroll av underhållstjänster
Malmö kommunala bostäder har nyligen infört ett strukturerat arbetssätt med ett centralt system för rapportering av avvikelser gällande avtal för underhållstjänster som exempelvis städ och markskötsel. Systemet har testats under ett år och nu har samtliga avtalsägare, vilket bland annat inkluderar alla fastighetsförvaltare, fått utbildning i systemet. Dessutom gör MKB Fastighets AB arbetsplatskontroller. Inom nyproduktion i samarbete med Rättvist Byggande samt på egen hand i projektet ”Oriktiga Leverantörsförhållande”. Då handlar det om kontroll av underhållsprojekt och fastighetsnära tjänster samt bolagsutredningar för kontrakterade leverantörerna. Vi tar del av det nya arbetssättet för avtalsuppföljningar och hur projektet “Oriktiga levarantörsförhållanden” fungerar. 
Ludvig Orevad, inköpscontroller, MKB Fastighets AB

Sysselsättningskrav ger många vinster
Under förra året ställde Göteborgs stad sysselsättningskrav i 125 av sina upphandlingar, de allra flesta inom byggsektorn. Något man räknar med gav en samhällsekonomisk vinst på 16 miljoner kronor. Vi tar del av hur samarbetet mellan olika förvaltningar skapar förutsättningar för bra jobbmatchningar. Vi går igenom två entreprenadupphandlingar med kravställning och utfall med exempel på kontraktsvillkor och dialog inför upphandling och under avtalstiden. 
Anna Jansson, specialist social hållbarhet vid förvaltningen för inköp och upphandling vid Göteborgs Stad. Anna är också ambassadör för sysselsättningskrav i offentlig upphandling vid Upphandlingsmyndigheten.

Krav, uppföljning, kontroll och åtgärder
I Göteborg har man en konkret handlingsplan för att premiera seriösa leverantörer och komma åt arbetslivskriminalitet vid stadens upphandlingar. Bland annat har man inrättat en kontrollfunktion som är knuten till inköps- och upphandlingsavdelningen. För byggbranschen innebär det att alla krav som ställs också kan följas upp och åtgärder vidtas om något brister. Vi tar del av arbetet med att ta fram relevant kravställning för entreprenadupphandlingar med exempel på krav och avtalstexter samt erfarenheter av att genomföra arbetsplatskontroller. 
Cecilia Strandberg, jurist  och specialist på Sund konkurrens vid Göteborgs Stads inköps- och upphandlingsavdelning.

Våga vara innovativ och driva utveckling
Med målet i det storregionala samverkansprojektet om att vara fossilfria 2030 påbörjades upphandlingen för det stora byggprojektet i Slakthusområdet i södra Stockholm. Men hur upphandlar man ett bygge med hållbarhetsambitioner som ska pågå i flera år när lösningar och teknik hela tiden utvecklas? 
Vi tar del av hur man tänkte inför upphandlingen, hur dialogen med branschen gick till, vilka krav som ställdes och hur utvärderingen gjordes. Vi får också veta hur den första fasen av projektet avlöpte och hur man bör tänka för att som upphandlare våga vara innovativ och driva utveckling i samarbete med byggbranschen.
Karl Jonasson Collberg, upphandlare, exploateringskontoret, Stockholms stad och Johan von Rosen, strategisk inköpare Svenska Kraftnät.

Med sikte på återbrukskrav
Mölndals stad arbetar för att att kunna upphandla entreprenader där återbruk är ett av flera hållbarhetskrav. Med sig har man erfarenhet från rivnings- och ombyggnadsprojekt av skolor och förskolor som upphandlats i strategisk partnering med minskad klimatpåverkan i fokus. Vi tar del av hur kunskapsinhämtning med byggdialog, utbildning och samverkan med entreprenörer i branschen organiserats och fungerat. Vilka krav man ser som möjliga, vilka upphandlingsförfaranden som kan bli framgångsrika och hur man tänker sig utvecklingen av hållbara miljöambitioner i nästkommande upphandlingar.
Cecilia Hornö Eriksen, hållbarhetsansvarig fastighet, Mölndals stad med erfarenhet som uppdragsledare för hållbar affärsutveckling vid Skanska samt Filip Trpkovski, upphandlingsledare, Mölndals stad.

Entreprenadindex – vad, hur och varför?
Genom att använda index för reglering av avtal fördelas risken för prisförändringar mellan köpare och säljare. Något som blivit högaktuellt att ta med i beräkningen vid upphandling av entreprenader mot bakgrund av inflation och oroligheter. Under den här träffen går vi igenom vad ett entreprenadindex är och hur det tas fram. Vi ser hur index kan användas innan en entreprenad startar med formuleringar i exempelvis förfrågningsunderlag och under entreprenadens gång. Gott om tid ges till frågor, övningar och diskussion. 
Gästföreläsare: Emil Flodin är analytiker vid branschorganisationen Byggföretagen

Med dialog för goda resultat
Under den här nätverksträffen får vi möta representanter från branschorganisationen Byggföretagens LOU-utskott  som har goda erfarenheter av hur dialog kan bidra till en bra upphandlingsprocess. Vi får ta del av exempel på upphandlingar med olika moment där dialog lett till bra resultat för alla parter. Vi får också veta mer om hur entreprenörer tänker när de väljer att lämna – eller inte lämna – anbud.
Jan Johansson, affärsutvecklingschef, väg och anläggning på Skanska AB och Henrik Nyberg, affärsutvecklingschef regionala byggbolaget In3prenör AB

Vad krävs för att lyckas med partnering?
Det är en del som behöver vara på plats för en entreprenad i partnering så att projektet fungerar hela vägen och blir till en bra affär för samtliga parter. Med utgångspunkt i konkreta partneringprojekt reder vi ut begreppen och tittar på hur processen ser ut från upphandling till färdigt projekt. Vi går igenom organisation, upphandling och slutligen själva byggandet.
Anna-Karin Andersson, projektledare, Luleå Miljöresurs och Johanna Dingertz, upphandlingsjurist på inköpsavdelningen, Luleå kommun.

Tilldelningskriterier och utvärderingsmodeller
Hur ska du resonera vid utformning av tilldelningskriterier och utvärderingsmodeller i en entreprenadupphandling för att få önskat resultat utan att riskera att bryta mot upphandlingsreglerna? Med utgångspunkt i konkreta rättsfall guidas vi i vad som utgör tillåtna tilldelningskriterier, kravet på tydlig mervärdeindelning och bedömning samt hur man bör vikta dessa mot priset.
Jakob Waldersten är bolagsjurist med bakgrund som upphandlingsansvarig på kommunalt fastighetsbolag samt jurist på entreprenadjuridisk advokatbyrå.

Nya upphandlingsregler och förändringar under löpande avtal
Förändringarna i LOU ger stor frihet i utformningen av entreprenadupphandlingar under tröskelvärdena. Så hur ska man tänka för att nå bästa resultat i enlighet med de nya reglerna? Vi går också igenom vad som gäller vid förändringar som sker mitt under löpande avtal. 
Magnus Vidänge är advokat och specialiserad inom entreprenadjuridik med offentlig upphandling.

Ändringar i AMA AF
AMA AF med tillhörande råd och anvisningar  fungerar både som mall och instruktion för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Sedan 2012 har många nyheter införts och därför reviderades AMA AF vid slutet av förra året. Vi går igenom de viktigaste förändringarna och hur de kopplar till AB 04/ABT 06.
Kenneth Carlgren, Svensk Byggtjänst

Rättvist byggande ger resultat 
De allmännyttiga bostadsbolagens gemensamma arbete för att stävja fusk i Stockholms byggbransch har gett resultat. Under årets första nätverksträff får vi veta mer om hur stärkta arbetsrättsliga krav vid upphandling, kartläggning av hela kedjan av entreprenörer samt oannonserade kontroller på byggarbetsplatserna med tydliga påföljder påverkar byggbranschen. Då projektet nu lever vidare i föreningsform kommer också fler aktörer från hela Sverige att involveras i arbetet.
Magnus Colling, chef för inköpsavdelningen, SISAB.