Mellan 1993 och 2007 halverades priset på robotar och användningen av dem i industrin ökade med 150 procent. Det visar en studie av de två nationalekonomerna Georg Graetz vid Uppsala universitet och Guy Michaels vid London School of Economics.
I studien har de tittat på vilka konsekvenser robotiseringen av industrin faktiskt har fått. Och hittills går det inte att slå fast att robotanvändningen leder till färre anställda.
– Där ser vi noll effekt, säger Georg Graetz, som presenterade studien vid ett seminarium på SNS Analys.
Hur kan det komma sig? Jo, enligt Georg Graetz hänger det ihop med att robotarna gör att produktionen blir billigare vilket i sin tur leder till lägre priser på det man producerar.
– Om efterfrågan är elastisk så att konsumenterna svarar starkt på ett lägre pris så säljer man mer. Då behövs anställda för att möta den efterfrågan, säger han.
– Om efterfrågan däremot är mer inelastisk så att priset inte spelar lika stor roll kan det mycket väl vara så att robotar ersätter anställda.
I studien finns dock vissa tecken på att robotarna minskade antalet arbetade timmar för mer lågkvalificerade arbeten. Hur sysselsättningen påverkas på lång sikt vill forskarna dock inte spekulera om.
Erfarenheterna från Sandvik Coromant som är en av de svenska industrier som kommit längst med robotisering stämmer hittills in på studiens resultat.
Där ligger antalet anställda stabilt på runt 1 500 sedan de senaste 20 åren enligt Mikael Herdin som ansvarar för utvecklingen av produktionsmetoder på Sandvik.
– Däremot har deras arbetsuppgifter förändrats under tiden. Operatörerna i dag sköter framför allt om robotarna och ser till att de fungerar, säger han.
Samtidigt tycker han att utvecklingen på robotområdet generellt har stannat av.
– Jag tycker vi stått still i fem, sex år men vet inte riktigt varför. Men för vår egen del är vårt nästa steg att utveckla interaktionen mellan människor och maskiner och att få maskinerna att berätta mer för oss genom m2m.
Enligt studien tappade robotanvändningen i Sverige fart mellan åren 1993 och 2007 – även om vi fortfarande låg bra till jämfört med andra länder. Tyskland är överlägset i topp när det gäller att använda robotar i industrin.
Hur ser det då ut i dag – studien tar ju slut 2007?
– Det vet vi inte. Fast vi kan se i vårt material att robotmarknaden dippade när finanskrisen kom men återhämtade sig rätt snabbt.
Jämfört med andra innovationer har robotiseringen redan ökat produktiviteten avsevärt med runt 0,4 procentenheter i genomsnitt i de studerade länderna. Det motsvarar mer än en tiondel av den totala BNP-tillväxten och mer än en sjättedel av arbetsproduktiviten.
Det ligger lite högre än vad ångmaskinen lyckades åstadkomma under tio år. Men den exploderande it-användningen mellan 1995 och 2005 stod för en nästan dubbelt så stor produktivitetsökning.
Samtidigt ligger robotiseringen av samhället i stort bara i startgroparna. Hittills är det framför allt i industrin som vi sett robotar men nu börjar utvecklingen gå mot att ta fram robotar för tjänstesektorn – inte minst inom vården.
